Kära älskade mormor. Grattis på 105 års dagen och kära farmor
Älskade fina mormor!
I dag skulle du fyllt 105 år om du funnits bland oss. På ett sett tror jag och vill tro på något sett att du och morfar sitter på våra axlar och ser vad som händer.
Var och tände för er igår vilket alltid känns lite vemodigt.
Är mycket som händer nu.
Har visserligen inte fått något jobb en men jag hoppas att jag kommer ut i år.
Ni vet att jag tycker mycket om att fota och jag utvecklas hela tiden och är nästan ett proffs. Kommer bli många fina kort i sommar.
På tal om sommaren. Nu har dom äntligen börjat att renovera stugan för oss. Förra veckan hade dom rivit upp golvet och plockat ner hela den öppna spisen. Den sätter dom självklart tillbaka igen. Det kommer att bli så fint där uppe nu. Blir ett riktigt fint torp.
Flaggstången kommer att bli ny då den gamla var så rutten så den hade blåst ner. Men det var väntat.
Men alla minnen från när jag fick hissa den finns kvar.
Kom och tänka på när jag var hos er och bakade våfflor när jag var liten.
Ni var och är stolta över oss båda.
Jag är den andra morfar. Har alltid något för mig vilket är kul.
Du sa många gånger att när ni är borta är ni bortglömda. Är väl snarare tvärtom.
Tänk om ni hade fått träffat Leo. Ni hade älskat honom.
Är så mycket jag och vi hade velat visa för er nu.
Så stort grattis på födelsedagen. Vet att ni firar i dag. Morfar har säkert hissat flaggan för dig i dag för det älskade han att göra, precis som jag.
Kära fina farmor.
I dag vid 12 tiden var det två år sedan vi träffades sista gången.
Du var väldigt dålig. Mager och ögonen var insjunkna. Du var torr om läpparna för du slickade dig hela tiden. Blicken var tom men du blev glad att se mig trots allt.
Vårt sista möte blev ändå väldigt fint men sorgligt.
Pappa och jag satt hos dig en liten stund. Men du var så trött så du orkade inte prata så mycket.
När vi skulle gå sa jag till dig: Hej då farmor. Ta hand om dig nu och då tittade du faktiskt på mig och sa: tack detsamma.
Ja även för dig tände jag igår.
Sedan du lämnade oss känns det alltid väldigt jobbigt att vara på kyrkogården. Känns fortfarande väldigt tomt och sorgligt att man inte har några kvar.
Ja jag hoppas att även du mår bra vart du nu är.
Hoppas att du och farfar ser sedan i sommar hur fint huset kommer att bli. Jag vet att ni älskade att åka till oss på landet.
Är mycket jag hade velat berätta och visa för även dig och farfar.
Men älskade mormor, morfar, farfar och farmor. Vi alla lever och mår bra nu. Leo mår som en prins han med.
Honom hade ni alla älskat massor. Det vet jag.
Hälsa alla och var rädda om er.
Kramar från ert barnbarn Johan
