Livet som Johan - då, nu och framåt

Jag kommer att blogga om allt mellan himmel och jord. Men främst kommer det att handla om mitt liv som inte har och är det lättaste! Det jag har vart med om är detta! Jag skulle gärna vilja berätta hur hemskt och vidrigt jag har haft det! Under hela min skoltid var jag mobbad av både lärare och elever vilket var ohållbart. I omklädningsrummet till gympan var det några killar som bad en tjej att komma in och misshandla mig. Självklart så kom hon in och slog mig. Jag fick ofta skulden när det var något som hänt när det i själva verket var en helt annan person. Eleverna sa ofta mitt i klassen att jag inte var guds bästa barn vilket inte kändes bra. Var ofta på utredningar på bup som kom fram till alla möjliga diagnoser när dom egentligen var felaktiga. Först 2008 och 2009 fick jag den rätta diagnosen, dyslexi, känns bra även om det hade vart bättre när om det hade kommit tidigare. Under skolåren fick jag ALDRIG någon hjälp eller stöd vilket har fått konsekvenser för mig. Jag blev placerad i en specialskola bland utvecklingsstörda vilket inte alls kändes bra. Lägg då till när jag både var mobbad av eleverna och lärarna stöttade mina farföräldrar mobbarna och skällde som bara den på mig var obeskrivligt jobbigt. Av allt detta har jag fått men dvs att jag har lite sämre självförtroende, rädd för saker och ting mm Var tider som jag inte ens gick till skolan för att jag var rädd för dom. Det mest otroliga är att dom har inte fått sin beskärda del vilket är helt fel. Det var en gång på gympan som jag sa att jag var "dålig" och behövde gå hem. Jag var självklart inte dålig, men det är inte alls konstigt att jag gjorde som jag gjorde eftersom det var jobbigt. Sagt och gjort. Mamma och pappa var inte hemma så jag ringde till farfar och farmor så farfar kom och hämtade mig. När dom fick reda på att jag inte var sjuk så blev dom rasande och körde tillbaka mig till skolan. Farmor tog mig i nackskinnet och drog mig ner till skolan varpå hon tvingade mig att stå framför hela klassen att erkänna att jag hade ljugit. Jag och även min bror har fått mycket skit genom åren av farföräldrarna trots att vi inte har gjort något. Jag har alltid fått försvara min bror när dom har bråkat med honom. Har även blivit tvingad att smaka på hunddiarré, fast detta lyckades dom inte med! Utifrån detta kommer jag att beröra en massa saker! Johan

20 år sedan Estoniakatastrofen!

Publicerad 2014-09-28 16:05:39 i Allmänt,

På natten till onsdagen 28 september 1994 förliste Estonia i det riktigt hårda väder som rådde på Östersjön.

Sverige vaknade upp till en landssorg och en dag som många säkert minns.

Själv kommer jag ihåg att rekrorn gick omkring i alla klasser och berättade om detta och vi fick veta vad landssorg var och att alla flaggor vajade på halvstång. Minns även att pappa och jag åkte ut till Backaplan och till en leksaksaffär. Alla flaggor var på halvstång.

Kommer ihåg att farmor och hennes syster var i Ronneby och när dom tittade ut såg dom alla flaggor. Dom visste inte vad som hade hänt så dom slog på tvn för att kolla.

Ja det var mycket då.

Efter katastrofen var det läskigt att åka till Frederikshavn tyckte jag. Var livrädd om det var ett bogvisir på båten och om det skulle hända något med detta. Men efter olyckan så var alla dörrar till bildäcket låst och kommer väl att förbli så under resorna. Dom öppnar alltid 10 minuter innan båten lägger till!

Hoppas att vi alla kan tänka på dom anhöriga som misste någon samt dom som omkom i denna hemska olycka!

Johan

Kommentarer (0)

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv