Aggressionerna mot farmor är borta nu!
Nu när farmor inte har så långt kvar och är väldigt dålig känner jag inget agg mot henne längre. Man skall inte skiljas som ovänner. Vi vet inte hur länge till hon lever.
Att hon glömmer födelsedagarna osv fick vi förklaring till i dag.
Hon har ju haft urinvägsinfektion och i dag kom hemsjukvården hem till henne för att ta prover. Urinprovet gick bra. Men blodprov var sämre.
Hon är så tunn så det går inte att få något blod. Blodkärlen spricker så det rinner innanför huden och bildar stora blåmärken. Dom lyckades få en droppe men mer gick inte. Så det var väldigt väldigt jobbigt.
Dom kollade även hennes minne. Ja hon vet inte ens vart hon bor längre. Hennes närminne är som bortblåst.
Nu skall dom skriva till läkare, handläggare osv och skriva rekomendationer om att få in henne på hem!
Hon bara ligger och äter knappt något. Orkar ingenting längre och blir bara minre och mindre. Väger säkert under 30 kg.
Inte lätt att veta att ens farmor som man har träffat mycket nu tynar bort. Inte helt enkelt att ta. Och jag lider verkligen med pappa.
Vi hoppas för hennes egen skull att det skall ta slut nu. Hon skall inte behöva lida mera!
Johan
