Livet som Johan - då, nu och framåt

Jag kommer att blogga om allt mellan himmel och jord. Men främst kommer det att handla om mitt liv som inte har och är det lättaste! Det jag har vart med om är detta! Jag skulle gärna vilja berätta hur hemskt och vidrigt jag har haft det! Under hela min skoltid var jag mobbad av både lärare och elever vilket var ohållbart. I omklädningsrummet till gympan var det några killar som bad en tjej att komma in och misshandla mig. Självklart så kom hon in och slog mig. Jag fick ofta skulden när det var något som hänt när det i själva verket var en helt annan person. Eleverna sa ofta mitt i klassen att jag inte var guds bästa barn vilket inte kändes bra. Var ofta på utredningar på bup som kom fram till alla möjliga diagnoser när dom egentligen var felaktiga. Först 2008 och 2009 fick jag den rätta diagnosen, dyslexi, känns bra även om det hade vart bättre när om det hade kommit tidigare. Under skolåren fick jag ALDRIG någon hjälp eller stöd vilket har fått konsekvenser för mig. Jag blev placerad i en specialskola bland utvecklingsstörda vilket inte alls kändes bra. Lägg då till när jag både var mobbad av eleverna och lärarna stöttade mina farföräldrar mobbarna och skällde som bara den på mig var obeskrivligt jobbigt. Av allt detta har jag fått men dvs att jag har lite sämre självförtroende, rädd för saker och ting mm Var tider som jag inte ens gick till skolan för att jag var rädd för dom. Det mest otroliga är att dom har inte fått sin beskärda del vilket är helt fel. Det var en gång på gympan som jag sa att jag var "dålig" och behövde gå hem. Jag var självklart inte dålig, men det är inte alls konstigt att jag gjorde som jag gjorde eftersom det var jobbigt. Sagt och gjort. Mamma och pappa var inte hemma så jag ringde till farfar och farmor så farfar kom och hämtade mig. När dom fick reda på att jag inte var sjuk så blev dom rasande och körde tillbaka mig till skolan. Farmor tog mig i nackskinnet och drog mig ner till skolan varpå hon tvingade mig att stå framför hela klassen att erkänna att jag hade ljugit. Jag och även min bror har fått mycket skit genom åren av farföräldrarna trots att vi inte har gjort något. Jag har alltid fått försvara min bror när dom har bråkat med honom. Har även blivit tvingad att smaka på hunddiarré, fast detta lyckades dom inte med! Utifrån detta kommer jag att beröra en massa saker! Johan

Nu har farmor först till sin sista vilan!

Publicerad 2018-05-25 20:03:11 i Allmänt,

Kära farmor!
 
I dag klockan 13.00 fördes du till din sista vila.
 
Jag kunde tyvärr inte närvara på begravningen för jag fick vara hemma och passa lille Leo.
 
Men jag var inte hemma utan jag var med min älskade vän Ulrica och hennes fina vovvar Elsa och Stina.
 
Vi tog pälsbollarna och gick upp till halvön vid Delsjön och fikade. Det var längesedan jag hade så kul. Så tack kära Ulrica. Var hur kul som helst. Detta måste vi göra om. Du är min absolut bästa vän <3
 
Nu är begravningen över och den var jättefin. Men jag tycker fortfarande det är jobbigt men detta kommer att gå bra. Nu har vi bestämt oss för att vi skall byta bil. Blir en fin Volvo V70. Farfar var ju en riktig Volvomänniska och det går i arv. Jag kan inte tänka mig något annat en Volvo.
 
Nu slipper du lida vilket jag är väldigt tacksam för. Du led verkligen i många år och så som du mådde den sista tiden förtjänar inte någon att må. Även om det är väldigt jobbigt att inte ha några kvar så är det skönt att din pina är över.
 
Det är många gånger som vi har pratat om alla turer vi gjorde till Danmark.
 
När vi var i Skagen på höstlovet så kunde inte vi vänta på frallorna vi hade beställt. Vi alla vaknade tidigt utan att somna om.
Så vid halv sju på morgonen gick farfar och jag en långpromenad. Samhället hade inte alls vaknat men det var roligt att gjort det.
 
Alla gånger ni kom upp till oss på landet. Du hade alltid gjort risgrynspudding som vi åt till lunch.
 
När jag var liten eller ja halvliten så körde pappa upp mig till er en lördag eller om det var lov så blev det mitt i veckan.
Då hade du alltid gjort pannkakor och hemmagjord jordgubbssylt till lunch. Ibland gjorde du även risgrynspudding med.
 
När vi hade ätit lunch gick alltid farfar och jag ut i snickarboa och snickrade då han var en fena på hemslöjd. Sedan tog vi gärna oss en riktigt långpromenad till skogen.
 
Kommer ihåg en gång på landet. Farfar och jag tog oss en promenad i skogen och vi kom till en plats där det var en otroligt fin utsikt. Vi gick hem och åt lunch. Sedan tog vi med oss er alla dit för att visa er. Tog faktiskt med oss kikaren. Var otroligt trevligt. 
En annan gång gick vi hela högen till något ställe. Och där hittade vi hur mycket svamp som helst som vi plockade.
 
Minns med glädje då morfar var dålig och mamma och pappa fick ta honom till sjukhus. Var det sista året både mormor och morfar levde.
 
Men du farfar kom ned till oss och hämtade mig. Brorsan var hos en kompis och han fick stanna kvar där. Du var inte så duktig på att laga mat. Men du köpte korv och tunnbröd som vi stekte. Farmor var inte hemma men vi löste detta ändå.
 
Det fanns en liten rolig affär där nere vid Kåbäcksbacken som hette plagg & prylar. Varenda gång skulle jag dit och vi hittade alltid något kul. att köpa.
 
En annan gång när mormor var dålig och dom fick ta in henne till sjukhus så var jag hos er. Mamma och pappa ringde och sa att mormor var dålig. Ja då åkte vi alla tre till Boråsdjurpark och kollade på alla djuren.
 
Minns en annan gång även det sista året då morfar återigen hamnade på sjukhus. Det regnade men farfar tyckte så synd om mig så vi tog bilen och försökte hitta på något. Liseberg var inte öppet så vi åkte en sväng till Långedrag. 
 
Trots att jag var liten kommer jag ihåg när jag var med er på erat sommarhus. Först var vi till mina kusiner och sedan på kvällen grillade vi korv i eran öppna spis och lade dom i stekpannekakor.
 
Nu är det över allting men både ni och morföräldrarna kommer och lever kvar i våra minnen och sådant är viktigt.
 
När du är i jorden farmor kommer jag att lägga en blomma på minneslunden. Har även tänt ett ljus för dig.
 
Och tack ännu en gång Ulrica för att du finns! 
Du är en riktigt fin vän som jag verkligen tycker om massor.
 
 
 Johan
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela